Ekonomiska begrepp

Här förklaras olika ekonomiska begrepp.

A

Agrara revolutionen = Jordbrukets genomgripande omställning under 1700- och 1800-talen i merparten av Västeuropas länder. Innefattade jordägande, redskapsteknik, odlingssystem och odlingsväxter. Avskaffade den tidigare ägosplittringen samt det äldre jordbrukets kollektiva bruknings- och ägandeformer. Skiftesrörelsen i Sverige genomfördes i tre steg (storskifte år 1749, enskifte år 1803 och laga skifte år 1827) och influerades främst av en brittiska ”enclosure- rörelsen”. En viktig skillnad mellan Sverige och England var att svenska småbönder i mycket hög utsträckning tog initiativ till skiftenas genomförande.
Aktie = Ett bevis på en kapitalinsats i ett aktiebolag - den i Sverige utan jämförelse viktigaste företagsformen. Aktien ger ett delägarskap i företaget och därmed rätt att deltaga i bolagsstämma. Den som köper en aktie har ingen garanti för att den skall ge en bestämd årlig inkomst. Vanligt idag är aktieköp som ingår i bankfonder. Förr utgav bolagen vackra aktiebrev som bevis på betald aktie, idag ges som regel inte längre aktiebrev ut.
Areella näringar = De näringsgrenar som använder land och/eller vatten för produktion eller fångst av biologiskt relaterade varor och tjänster.
Aktörsteori = en teori som betonar mänskligt handlande, drivkrafterna bakom människors handlande och konsekvenserna av individers (aktörers/agenters) och organisationers (företag, hushåll, myndigheter, m.m.) handlande. Vilar på David Humes rationalitetsparadigm.
Animalieproduktion = produktion av livsmedel från djurriket.
Arbitrage = valutahandel med syfte att utnyttja kursskillnaderna på de olika marknaderna.
 

B

Bankfack = bankerna erbjuder bankfack där värdehandlingar, smycken eller dylikt kan ligga i tryggt förvar. Värdesakerna förvaltas av ägaren och man betalar hyra för bankfacket.
BNP = bruttonationalprodukt = ett mått på värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett lands formella ekonomi under ett år. Därtill kommer informella och kriminella ekonomiska aktiviteter. BNP-tillväxt anger hur ett lands materiella standard förändras över tid, men mäter varken ”välfärd” eller ”lycka” och säger inget om hur tillväxten fördelas runtom i riket eller mellan människor.
 

C

Clearing = utjämning av betalningar.
 

D

Deflation = motsats till inflation = innebär att penningmängden minskar, därmed ökar penningvärdet.
Determinism = något som är förutbestämt (av naturen eller ödet eller Gud) och som inte går att påverka.
Devalvering = nedskrivning av en valutas växelkurs. Motsats till revalvering.
Divergens = isärgående. Motsatsen är konvergens.
 

E

Ekonomi = hushållning. Ekonomer studerar till exempel hur vi kan hushålla med knappa resurser samt hur resurser skapas, används och organiseras.
Empirisk = grundad på erfarenhet. En empirisk studie bygger på iakttagelser av verkligheten och utförs exempelvis med hjälp av skriftligt källmaterial. Står i motsats till matematik och filosofi.
Externalitet = en extern effekt inom ekonomin som uppstår vid sidan av de effekter som direkt berör verksamheten. Kan vara negativ eller positiv.
 

F

Fattigdom, absolut = avser människans naturliga behov och är ett konstant fattigdomstillstånd över tid. En person som är fattig i absolut bemärkelse saknar varaktigt mat för dagen, kläder och tak över huvudet. Jfr relativ fattigdom, nedan.
Fattigdom, relativ = avser människans behov i jämförelse med andra. Används för att jämföra ett tillstånd med samhällets allmänna eller genomsnittliga levnadsstandard/inkomstnivå. En person som är relativt fattig uppfattar sig själv som socialt underlägsen och är fattig i relation till andra personer. Jfr absolut fattigdom, ovan.
Filantropi = verksamhet som syftar till att utan eget intresse idka välgörenhetsarbete eller hjälpa människor som är i nöd.
Formell ekonomi = redovisas i ett lands Nationalräkenskaper. Inkluderar varken informella eller kriminella ekonomiska aktiviteter.
Frihandel = när handeln mellan länder sker lika enkelt som handeln mellan landsdelar, dvs handeln störs inte av tullar, kvoter eller avgifter vid nationsgränserna.
Frälsejord = äldre benämning på den jord som var befriad från grundskatt till kronan. Två former kan urskiljas: (1) jord som tillhörde kyrkliga institutioner, det andliga frälset, även kallad kyrkojord, och (2) jord som tillhörde adeln, det världsliga frälset, som var skattebefriad i utbyte mot rusttjänst. I samband med Gustav I:s reformation drogs kyrkojorden in till kronan och från 1540-talet återstod enbart den av adeln ägda jorden. Då grundskatten avvecklades åren 1885–1903 förlorade frälsejorden sin praktiska betydelse.
 

G

Gini-koefficienten = ett mått på inkomstspridning.
Globalisering = handel mellan länder, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt informations- och teknologiutbyte mellan länder. Möjliggörs genom fallande kommunikations- och transaktionskostnader som uppstår av teknologiska framsteg och politiska beslut. I en bredare definition inkluderas även utbyten av kultur, miljö, attityder och livsåskådning.
Gäldenär = någon som är skyldig någon pengar.
 

H

Heckscher-Ohlin-effekten = en teori om uppkomsten av internationell handel och handelns konsekvenser. Presenterades av Eli F. Heckscher år 1919 och vidareutvecklades av Bertil Ohlin åren 1924 och 1933. Enligt teorin uppstår handeln genom ländernas relativa rikedomar på olika produktionsfaktorer, dvs på grund av att kvoterna mellan tillgängliga mängder av olika produktionsfaktorer skiljer sig åt mellan länderna. Jfr. Ricardos handelsteori.
Hemman = bondgård, även äldre namn för jordbruksfastighet, som blivit bokförd i kronans jordeböcker med ett visst värde. I tidigmodern tid motsvarade ett hemman ofta en bondgård som kunde försörja en familj genom jordens avkastning och betala skatt. I områden med goda nyodlingsmöjligheter växte hemmanens ekonomiska bärkraft över tid. En konsekvens av hemmansklyvningar blev att antalet brukningsenheter per hemman steg och kunde inrymma åtskilliga bondgårdar per hemman under 1700- och 1800-talen. Indelningen av varje hemman var i äldre tid i tre huvudkategorier: frälsehemman, kronohemman och skattehemman. I äldre källmaterial nämns även akademihemman, hospitalshemman och kyrkohemman.
Human development index (HDI) = ett mått på levnadsstandard som relaterar BNP till utbildningsnivå och livslängd. Enligt HDI innebar 1900-talets globala tillväxt att levnadsvillkoren mellan olika världsdelar utjämnades. Exempelvis infördes grundläggande skolutbildning, fler lärde sig att läsa och skriva, en rad medicinska framsteg gjordes, hälsovården samt försörjningen med livsmedel och vatten förbättrades.
Högkonjunktur = När efterfrågan överstiger produktionsmöjligheterna i ekonomin råder det högkonjunktur, så kallat ”goda tider” (motsats är lågkonjunktur). Arbetslösheten är ofta låg och investeringarna tar fart för att matcha efterfrågan. Resultatet blir vanligtvis att så kallade flaskhalsar skapas i ekonomin. Det innebär att arbetskraft (med rätt utbildning och/eller erfarenhet) eller råvaror, eller andra centrala faktorer för produktionen, saknas. Ett exempel på högkonjunktur i världen är andra halvan av 1920-talet, det glada 20-talet. Ett annat exempel är åren 1948–1973 i Sverige, det gyllene kvartsseklet.
 

I

Implikation = konsekvens. Inom logiken avses ofta ett förhållande där något följer av något annat, exempelvis: [om A, också B], dvs [A→B]. Det betyder att om A finns, så finns även B. En logisk konsekvens avser en relation som råder mellan två satser där den senare (B) följer logiskt av den första (A).
Industriell revolution = en fortlöpande process med ekonomisk tillväxt (krig och katastrofer undantagna) som gör att varje generation erhåller högre produktion och konsumtion än den föregående.
Institutionell kontinuitet = institutioner i samhället vars funktion inte förändras över tid.
Inflation = motsats till deflation = innebär att penningmängden ökar, därmed minskar penningvärdet.
 

K

Kartell = överenskommelser mellan företag och/eller andra självständiga aktörer om att samarbeta på marknaden i stället för att konkurrera. I priskarteller kommer inblandade aktörer överens om att samverka om prissättningen på vissa varor och/eller tjänster, exempelvis genom att sätta ungefär samma pris eller genom att samordna prishöjningar. Vid marknadsdelningskarteller kommer inblandade aktörer överens om att dela upp en viss marknad mellan sig, till exempel kundmässigt eller geografiskt.
Kausalitet = orsakssammanhang, exempelvis när något (a) orsakar en förändring i något annat (b).
Kohandel = politisk kompromiss mellan två parter. Avser vanligtvis den politiska uppgörelse som slöts år 1933 mellan socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) och Bondeförbundet (i dag Centerpartiet), vilken syftade till att bekämpa arbetslöshet och offentligt understödja jordbruket.
Konsumentprisindex (KPI) = ett index som visar den genomsnittliga prisutvecklingen för varor och tjänster gällande privat konsumtion. Mer exakt anger KPI hur stor inkomstökning en person behöver för att kunna behålla sin konsumtionsstandard efter prisförändringar. KPI bygger på ett urval av varor som valts ut med hjälp av ett slumpmässigt urval. KPI beräknas i flera länder och för att öka jämförbarheten mellan länder har en särskild ILO-konvention skapats.
Konvergens = närmande eller upphämtning. Motsatsen är divergens.
Kuponginlösen = utdelning på aktier och räntor på obligationer, utbetalas i regel mot avlämnandet av en kupong, som frånskiljdes värdepappret. Flertalet större svenska aktiebolag uppdrog åt någon eller några banker att vara inlöningsställe för deras kuponger. Kuponger förekommer inte längre.
Kronojord = äldre benämning på den jord som tillhör kungen, även kallad kronan.
 

L

Lågkonjunktur = ”dåliga tider” i ekonomin, vilket innebär att den totala efterfrågan på varor och tjänster är lägre än vad som skulle kunna produceras. När efterfrågan minskar påverkas företagen av vikande orderingångar och lönsamheten sjunker. Detta gör i sin tur företagen tvingas till besparingar, vilket ofta innebär uppsägningar av anställda samt att mindre resurser kan investeras i ny teknik. Arbetslösheten i samhället stiger. När efterfrågan är låg påverkas prisnivåerna i samhället. Ibland höjs priserna för att minska intäktsbortfallet och ibland sänks priserna för att stimulera efterfrågan. Vid kraftigare sänkningar av prisnivåerna i samhället inträffar en deflation (motsatsen är inflation). En lågkonjunktur som biter sig fast över tid, med sjunkande BNP, kallas för recession. En extremt kraftig och långvarig nedgång i ekonomin kallas för depression. En berömd lågkonjunktur är Den stora depressionen, som utlöstes med börskraschen i USA i oktober 1929. En allvarlig lågkonjunktur (recession) orsakar ibland bankpanik, dvs en förtroendekollaps för penningpolitiken och bankväsendet, vilket gör att människor vill ha tillbaka alla sina pengar – samtidigt. Bankpaniker uppstår då bankernas reservkvot (tillgångar) inte motsvarar de lån som banken har gentemot sina fordringsägare.
 

M

Merkantilism = en löst sammanhållen ekonomisk-politisk idéströmning som ser utrikeshandel och inhemsk förädlingsindustri som de viktigaste källorna till ett lands välstånd. Enligt detta synsätt ska staten dels gynna dessa båda sektorer, dels maximera tillgången på guld, silver och andra råvaror och ädelmetaller. Främjandet av export och motverkandet av import genom tullar, kvoter och avgifter blir viktiga verktyg för att nå målet. Termen myntades på 1700-talet av fysiokraterna och spreds främst genom filosofen och ekonomen Adam Smiths verk, men fenomenet förekom i Europas länder från 1500-talet och fram till slutet av 1700-talet.
 

O

Obligationer = tryckta skuldebrev, lydande på jämna belopp och avsedda att kunna gå i handel bland allmänheten. Karakteristiskt för obligationer är att de ges ut i stort antal på en gång - man emitterar s.k. obligationslån.
Offentlig sektor = statlig sektor (riksdag, regering och statliga myndigheter), kommunal sektor (främst primärkommuner, landstingskommuner, regioner och kommunalförbund) samt ålderspensionssystemet (tidigare socialförsäkringssystemet).
Organisation for economic co-operation and development (OECD) = ett internationellt samarbetsorgan för ekonomiskt samarbete och utveckling med huvudsäte i Paris. Syftet med organisationen är att stimulera långsiktig ekonomisk tillväxt, långsiktig sysselsättning och vidgad världshandel. I denna bok är OECD synonymt med Atlantekonomin/Atlanthandeln.
 

P

Postbönder = bönder som fick nedsatt skatt eller lön för att leverera post (mestadels statsangelägenheter).
Protektionism = föreställningen att skydda och gynna den inhemska produktionen av varor och tjänster med hjälp av tullar, kvoter och avgifter vid nationsgränserna. Protektionism har till exempel använts i Sverige, USA och Tyskland för att gynna den industriella utvecklingen.
Purchasing power parity (PPP) = köpkraftsjusterad BNP. Mer konkret en ekonomisk-teoretisk metod som används för att räkna ut ett lands faktiska köpkraft, givet olika växelkurser. Med hjälp av PPP kan exempelvis avgöras hur mycket resurser som behövs för att köpa en viss vara eller en viss tjänst i olika länder. Ofta görs internationella jämförelser utifrån olika varukorgar. På så vis underlättas internationella jämförelser av olika länders inkomster.
 

R

Rationalitet = något som bygger på förnuftet. I forskningen tolkas begreppet på olika sätt. En vanlig tolkning är att människor medvetet och metodiskt gör de val och fattar de beslut som bäst tillfredsställer deras mål. Enligt vissa forskare skapas rationaliteten i ett givet historiskt sammanhang (kontextbunden rationalitet) medan andra forskare hävdar att människors rationalitet är konstant över tid (universell rationalitet). Enligt en snäv definition kan allt mänskligt handlande förklaras utifrån rationella val (rational choice). Motsatsen är irrationalitet.
Rationalitetsparadigm, David Humes = antagande om att mänskligt handlande avslöjar mänskliga intentioner. Genom att studera vad människor gör kan forskaren utläsa människors motiv. Används mer eller mindre explicit i flertalet studier inom ekonomisk historia, historia, nationalekonomi, sociologi och statskunskap. Antagandet, som går att spåra tillbaka till Aristoteles, ligger till grund för en rad olika teorier om rationella aktörer. Se rationalitet, ovan.
Reform = en förändring, som syftar till och resulterar i en förbättring.
Reporänta = den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. (av repa, slang för engelskans repurchasing agreement, återköpsavtal). Riksbanken lånar ut pengar genom att av bankerna köpa repor, som efter en tid säljs tillbaka med pålägg för ränta, "reporänta".
Resecheck = check som används när man är på resa. De är numera sällan förekommande och har i stort sett helt ersatts av konto- och kreditkort. R. utgavs av banker och vissa reseföretag (t.ex. Thomas cook) och var avsedda att skydda resenären vid stölder. Vid köp av resecheckar fick köparen skriva sin signatur på varje check. Vid inlösen under resan skulle namnet skrivas ännu en gång på checken. Den utländska banken eller butiken kunbde då jämföra signaturerna. Bankerna kunde under vissa förutsättningar ersätta förkomna resecheckar.
Revolution = (1) en genomgripande och djupgående förändring av samhället som sker över tid, eller (2) en snabb förändring av det politiska systemet, såsom den ärorika revolutionen i England år 1688, den amerikanska revolutionen år 1776 och den franska revolutionen år 1789.
Ricardos handelsteori = en teori om att handeln mellan länder uppstår så fort ett land har en komparativ fördel i produktionen av en viss vara, dvs produktionskostnaden understiger det andra landets alternativkostnad för att producera samma vara.
Rural = stads- och tätortsmiljö. Motsats till agrar.
 

S

Sekularisera = att göra något (ofta samhället) mer världsligt och mindre andligt/kyrkligt.
Strukturkris = en djup ekonomisk nedgång, som ofta markerar en gräns mellan skilda strukturer eller tillväxtriktningar i samhället. Begreppet används ofta inom en strukturalistisk samhällssyn och teoribildning, som genomsyras av mer eller mindre deterministiska drag.
Strukturteori = teori som belyser samhällets övergripande struktur och som anger på vilket sätt helheten är uppbyggd av dess olika delar. Ett exempel är uppbyggnaden av och relationerna mellan formella och informella institutioner i samhället. Inom en snäv strukturalistisk inriktning förespråkas ett abstrakt strukturbegrepp som helt bortser från enskilt mänskligt handlande.
Styrränta = den ränta som en centralbank tar när den kortsiktigt lånar ut pengar till banker. Styrräntan är en viktig del av penningpolitiken, då den påverkar bankernas kostnad för likviditet och därmed reglerar penningmängden i samhället. I vissa fall påverkar den räntan som bankerna tar av sina kunder. Styrräntan som den svenska Riksbanken använder är reporänta (se nedan).
 

T

Tema = ämne, grundläggande tanke, tematik.
Tigerekonomi = En snabbt växande ekonomi, kraftig tillväxt.
Transferering = en överföring av resurser som genomförs utan motprestation. Exempel kan vara gåvor, bidrag och inkomstöverföringar. Huvuddelen av offentliga inkomster och utgifter utgörs av transfereringar i form av exempelvis skatter och bidrag. Inom institutionell teori definieras ofta transfereringar som sök- och kontrollkostnader.
Trust = en sammanslutning av företag som syftar till att nå en dominerande marknadsställning.
 

V

Volatilitet = ett begrepp för prisrörligheten. Enkelt uttryckt beskriver volatilitet hur mycket priset på en finansiell tillgång varierar. Ju mer tillgångens värde rör sig desto högre volatilitet har tillgången. Volatilitet mäts oftast som standardavvikelse hos tillgångens avkastning och som mått för att mäta marknadsrisken hos en finansiell tillgång.
Välfärdsstat = alla samhällen upplever sociala risker och försöker att hantera dessa på olika sätt. Olika former av fattigdomsbekämpning – och framväxten av moderna välfärdsstater – kan ses som ett sätt att motverka just risk. Om välfärdsstaten definieras som offentliga ekonomiska transaktioner – som genomförs i syfte att dels förbättra människor levnadsvillkor, dels utjämna människors inkomster över livscykeln – så är det rimligt att hävda att den svenska välfärdsstaten grundades år 1913 genom införandet av allmän folkpension. Om välfärdsstaten däremot definieras något bredare, så att även allmänna utbildningssatsningar inkluderas, är det istället rimligare att hävda att välfärdsstaten grundades år 1842, då den allmänna folkskolan på fyra år infördes eller möjligtvis år 1872, då den allmänna folkskolan var utbyggd i hela landet och omfattade en grundutbildning på nio år. Begreppet allmän blir centralt i sammanhanget, ty även om fattiga människor har biståtts med understöd långt före 1913 och även om delar av befolkningen har utbildats tidigare än 1842, så var det först under 1800-talet och början av 1900-talet som idén om en allmän och bred inkludering av samtliga medborgare – i nationalismens tecken – fick ett brett genomslag i samhället.
 

Ö

Överbryggningspolitiken = ekonomisk politik som syftar till att överbrygga en lågkonjunktur genom att våldsamt expandera offentliga åtaganden. Ett tydligt exempel inträffade i Sverige under 1970-talet.