Historiska aktiebrev

Aktie (nederländska actie, ursprungligen av latin actio: handling), egentligen en andel i ett aktiebolag.

De äldsta aktiebolagen bildades redan under romartiden. Under senmedeltiden bildades handelsbolag i norra Italien, Frankrike och Tyskland.
Det äldsta kända bevarade aktiebrevet är utgivet av Amsterdams Bank under 1600-talet. Under 1700-talet bildades aktiebolag i allt större omfattning. Många av dessa bolag finns kvar i minnet genom de bevarade aktiebreven.

Många länders aktiebrev framställdes med litografiskt tryck. Särskilt färgrika är de som trycktes i Spanien, Frankrike och Italien.

I Storbritannien bildades under 1800-talet mängder av bolag som var inriktade på järnvägar, banker, gruvor och kommunikationer. Dessa aktiebrev är ofta dekorerade med vackra vinjetter.

Sverige

Aktiebrevens historia i Sverige är drygt 250 år gammal. De första kända svenska aktiebreven är utgivna 1728 av Ahlingsåhs Manufactur Werk. Att utfärda aktiebrev under 1700-talet var knappast någon vanlig företeelse, och vi känner idag till färre än tjugo svenska företag, som emitterade sådana under detta århundrade. Annars känner vi till namnen på en rad tidiga svenska aktiebolag. Äldst är Stora Kopparbergs Bergslag, det vill säga STORA, som hade samägande redan 1288. Under 1600-talet bildades en rad olika handelskompanier: Kopparkompaniet 1619, Söderkompaniet 1624 som förenades med Skeppskompaniet 1630, Westerviks skeppsbyggningskompani 1646, Tjärhandelskompaniet 1648, Afrikanska kompaniet 1649 och Stockholms Banco 1656.

Från början av 1700-talet kan man tala om aktiebolag i mer modern mening. Wedewog och Qvarnbacka Jern- och Ståhl Compagnie från 1723 hör till de tidigaste exemplen på bolag som uppstod under denna tid. Som redan nämnts var Ahlingsåhs Manufactur Werk först med aktiebrev, men även andra bolag hade aktiebrev som ägarbevis: Ädelfors Bergwärk 1739, Bergs Sällskap 1739, Swenska Levantiska Compagniet 1748 osv. Under första hälften av 1800-talet beviljades tillstånd för flera aktiebolag, i vars bolagsordningar den begränsade ansvarigheten var intagen. Dessa bolag var ofta grundade för sådana allmännyttiga ändamål som brobyggen och kanal- och hamndrift. Deras rättsliga ställning var emellertid oklar, och den 6 oktober 1848 stadfästes den första svenska aktiebolagslagen, som var starkt influerad av fransk lagstiftning. Under andra hälften av 1800- talet ökade antalet bolag explosionsartat. Det gavs ut aktiebrev i branscher som gruvor, hotell, järnvägar, kanaler, teatrar och rederier.

Ett historiskt aktiebrev ger många nyttiga kunskaper. Förutom uppgifter om bolagets bildande, namnen på stiftarna, antalet andelar. Ytterligare information ger aktiebrevets konstnärliga utsmyckning, t ex en bild av företaget och dess verksamhet.