Medaljen - Multikonst i metall

Medalj kommer av latinets metallum, som betyder metall. Den är alltså ett föremål av metall, vanligen brons, silver eller guld. Den uppkom under renässansen och kunde mångfaldigas precis som träsnittet, kopparsticket och den tryckta boken.

De flesta medaljer är runda och har en hög relief, högre än mynten. De är inte så stora - är de mer än 20 cm i diameter kallar vi dem medaljonger.

De flesta medaljer är tvåsidiga. På åtsidan ser man vanligen ett porträtt med en omskrift, på frånsidan något som skall visa den avbildades karaktär eller på något sätt vara typiskt för honom eller henne - ibland en vapensköld. De tidiga medaljerna var hedersgåvor. De bars inte utan lades fram på ett bord eller förvarades i ett skåp.

Medaljen uppkom i Italien år 1438, under renässansen. De tidigaste medaljerna var gjutna i form. Först på 1500-talet börjar man prägla medaljer, vilket krävde större kraft än för mynten.

Under slutet av 1400-talet och under 1500-talet spreds bruket av medaljen till de flesta europeiska stater. Den blev ett mäktigt propagandamedel. Med tiden kom också belöningsmedaljen, jubileumsmedaljen och många andra former. I våra dagar stöter de flesta på medaljer i idrottstävlingar som exempelvis Mini-Marathon, Tjejmilen eller Vasaloppet.

Renässansmedaljer

Renässans betyder pånyttfödelse. Det var en företeelse i synnerhet inom vetenskap och konst, som grundade sig på hur man under senmedeltiden uppfattade antikens kultur.

Renässansen började under tidigt 1400-tal i Italien och spred sig sedan till det övriga Europa. Dess konst ville förmedla regelbunden formgivning, harmonisk jämvikt och skön ordning.

Man talar om ungrenässans (1400-tal), högrenässans (från ca 1500) och senrenässans (ca 1600). Medaljen uppstå under ungrenässansen i Italien.

Svensk medaljkonst

Till Sverige kom medaljen under Erik XIV (1560-68), vår förste renässanskung. Han lät gjuta medaljer till sin far Gustav I:s begravning, 1560, och dessutom över sig själv. De andra vasasönerna gav också ut medaljer. Under Gustav II Adolf (1611-32) blev den svenska medaljutgivningen mycket omfattande.

Med tiden började man även i Sverige att prägla medaljer. Den förste infödde svensk som var medaljkonstnär hette Arvid Karlsteen (1643-1718) och verkade främst under Karl XI och XII. Medaljen var nu etablerad i Sverige och ännu idag präglas medaljer av Myntverket och enskilda företag för att fira jubileer, hedra enskilda eller som belönings- och tävlingsmedaljer.

Johann Carl Hedlinger

Den främste av 1700-talets medaljkonstnärer var Johann Carl Hedlinger (1691-1771) från Schweiz. Han utbildades i Frankrike och var en skicklig yrkesman när han anställdes som svensk mynt- och medaljgravör vid Kongl. Myntet i Stockholm några månader före Karl XII:s död 1718. Han blev kvar till sin pensionering 1745.

Hans eleganta och pregnanta stil och snillrika frånsidessymbolik var mycket uppskattad.

Moderna medaljer

I början av 1900-talet dominerade den mjuka stil som kallas fransk medaljimpressionism. Av namnet framgår att den uppstod i Frankrike och det skedde under 1800-talets senare del. På 1920-talet kommer en förnyelsevåg, inspirerad av den kraftfulla renässansmedaljen. Konstnärerna med Carl Milles i spetsen gynnar den gjutna medaljen. Efter 1945 slog moderna konststilar långsamt igenom - kubism, surrealism och många andra. Skulptörer hade ofta medaljen som en sidosyssla och skapade nya verk utan att ha en beställning. Den gamla, mera realistiska stilen finns dock kvar. När en kunglighet fyller år eller ett företag jubilerar krävs det ett visst mod att beställa en medalj av en non-figurativ konstnär. I länder som Finland är dock industrin som beställare van vid den moderna konsten på ett helt annat sätt än den svenska.

Belöningsmedaljer

Belöningsmedaljens historia går tillbaka till tiden omkring 1600. De äldsta av de belöningsmedaljerna som fortfarande delas ut i Sverige instiftades under 1700-talet, exempelvis Illis quorum under Gustav III, numera regeringens förnämsta utmärkelse.

Bortsett från idrotten finns det minst ett tusental olika belöningsmedaljer i Sverige. En del, särskilt de vetenskapliga, delas ut "för att förvaras", dvs de bärs inte på bröstet eller om halsen. Belöningsmedaljer delas ut av regeringen och av H M Konungen personligen, av kommuner, akademier och liknande lärda samfund, samt av militärväsendet, föreningar, sällskap och idrottsorganisationer

Lovisa Ulrikas medaljskåp

Lovisa Ulrika från Preussen (1720-82) gifte sig med tronföljaren Adolf Fredrik, som blev kung 1751. De erhöll Drottningholms slott i present av Fredrik I (1720-51). Lovisa Ulrika påbörjade genast ett energiskt inredningsarbete, men inrättade också kabinett för olika vetenskaper och samlingar, bl.a. ett för mynt och medaljer. Redan 1746 hade hon köpt konstsamlaren greve Carl Gustaf Tessins omfattande samling.

Att samla låg i tiden och var ett arv från renässansen, men nu skedde det mera systematiskt. Lovisa Ulrika umgicks med Carl von Linné och hade samlingar av exempelvis böcker, mineralier, konst och växter. Här kan vi se sex av hennes åtta, förnämliga medaljskåp från Drottningholm, tillverkade av hovsnickaren Lorens Nordin och hans verkstad under åren 1746-56.


medalj.nu