Nödmynt

Nödmynt, eller myntecken, var en form av kreditmynt som gavs ut mellan 1715 och 1719. De var av koppar och vägde bara 4-8 g och gavs ett värde av 1 daler s.m. Att mynttecknen var kreditmynt betyder att det åsatta värdet inte motsvarades av myntets metallvärde. Ett plåtmynt i samma valör skulle enligt 1715 års myntförordning väga 756g.

Mot slutet av Karl XII:s regering var statsfinanserna mycket ansträngda och Kronan var tvingad att öka sina tillgångar och försökte lösa problemet på flera sätt, bland annat genom att ge ut nödmynt. Totalt gavs det ut tio olika mynttecken och de hade namn som t.ex Flink och Färdig, Merkurius och Hoppet och saknade både Sveriges och kungens namn. Det präglades sammanlagt över 40 miljoner mynttecken. Det första nödmyntet (Kronan) skulle ha givits ut 1715 men på grund av tekniska problem kom de inte ut förrän i mars 1716. Alla nödmynt präglades i Stockholm på myntämnen som tillverkats i Avesta. Det sista nödmyntet (Hoppet) gavs ut 1719.

Nödmynten hade inte någon bestämd löptid men tanken var att de skulle lösas in av staten. Varje enskild typ gällde till dess att ett nytt myntecken gavs ut. Det nya mynttecknet avlöste på så vis det förra som samtidigt blev ogiltigt som betalningsmedel. Som mest cirkulerade det 25 miljoner nödmynt samtidigt.

Man vet inte vem som var upphovsman till nödmynten, men Georg Heinrich von Görtz var kungens rådgivare och i ansvarig ställning när de infördes och fick därför skulden för det ekonomiska eländet som följde. Görtz var medveten om de risker som den här typen av penningpolitik förde med sig och var själv ganska kritisk. Det som inträffade var att han tappade kontrollen över utgivningen eftersom han befann sig utomlands. Han avrättades slutligen efter en inte helt laglig rättegång.

Det finns bevarat varningstexter om falska mynt i alla kungliga förordningar som rör indragningar av nödmynt. Några kända falska exemplar existerar inte, och den eventuella falskmyntning som förekom var troligen inte särskilt omfattande. Man kan tänka sig att förfalskningar inte upptäckts på grund av att de helt enkelt är lika bra som de riktiga mynten. Man vet också att det 1719 hölls en rättegång i Jönköping på grund av att någon försökt lösa in falska nödmynt.

Förordning om myntning Namn Antal
19 aug 1715 Kronan 2.189.000
12 okt 1716 Publica Fide 3.808.600
8 april 1717 Wett och Wapen 9.059.000
6 jan 1718 Flink och Färdig 7.368.000
23 juni 1718 Jupiter 3.000.000
23 juni 1718 Saturnus 3.000.000
23 juni 1718 Phoebus 3.000.000
23 juni 1718 Mars 3.000.000
23 juni 1718 Mercurius 6.000.000
10 feb 1719 Hoppet 1.500.000