Premonetära betalningsmedel

I en stor del av världen har andra typer av pengar än präglade mynt och tryckta sedlar använts in i modern tid.

Dessa betalningsmedel har även kunnat användas till annat än att betala med: som mat, redskap, smycken eller statusföremål. Eftersom ingen stat kan garantera deras värde kallas de för icke- monetära eller ofullkomliga valutor.

Många av de icke-monetära valutorna har främst använts för rituella betalningar. Vid giftermål betalades ofta ett brudpris till brudens släkt. Om man dödat eller skadat någon betalades en mansbot till den dödes familj. Ofta sågs de då inte endast som betalning utan också som gåvor. Därför fortsatte man ofta att använda de traditionella valutorna i vissa situationer, även efter det att monetär valuta börjat användas.

En av världens viktigaste och vanligaste valutor var kaurisnäckan. Den har använts i Kina, Indien, Sydostasien, Oceanien och Afrika. Namnet kauri kommer från språken hindi och urdu. Snäckorna användes både som prydnad och valuta. De träddes ofta på snören för att enklare kunna räknas och transporteras. Kaurisnäckan finns omtalad som valuta i Kina mer än tusen år f.Kr. Små kaurisnäckor av brons var bland de första kinesiska mynten. Tecknet för kaurisnäcka kom att beteckna pengar i det kinesiska skriftspråket.

Guldstoft var Ashantiriket viktigaste handelsvara och valuta. Stoftet förvarades i vackra askar. Särskilda redskap hörde till: sil, skopa och sked. Stoftet vägdes med en balansvåg. Till vågen hörde fantasifullt utformade vikter, som föreställde djur, ceremoniföremål, människor, ordspråk och annat

I ögruppen Yap i Mikronesien använde man sig av stenpengar, s k rai. Stenarna kunde var allt från 0,25 m till 3,6 m i diameter. Genomsnittlig storlek är ca 0,90 m i diameter med en vikt på 150 kg. På Kungl Myntkabinettet finns den största rai-stenen i Europa. Den är 1,5 x 1 m och väger ca 600 kg.

Idag lever nästan alla i en monetär ekonomi. De mynt, sedlar, betalkort och checkar vi använder varje dag kallas monetär valuta. De kan användas till allt som kostar något: varor, tjänster, skatter och böter. Därför kallas de också fullkomliga valutor. Pengarna som används i en monetär ekonomi accepteras av alla, och är praktiska till form och användning.

Se film om Raistenen på Youtube eller Vimeo