Kungl. Myntkabinettet flyttar till Narvavägen

Text av Eva Ramberg, museichef, publicerad i Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT 2017:4),
som svar på en tidigare publicerad debattartikel

Kungl. Myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum (KMK) ska efter drygt tjugo år på Slottsbacken flytta till samma lokaler som Historiska museet (SHM) på Narvavägen. Känslorna som detta beslut har väckt är förståelse och positiv nyfikenhet men också oro och ifrågasättande. I marsnumret av Svensk Numismatisk tidskrift (SNT 2017:2) skrev fem personer – som på olika sätt är eller har varit nära KMK:s verksamhet – debattartikeln Rädda Kungl. Myntkabinettet kvar på Slottsbacken. Där uttrycker författarna en stark oro för vad denna flytt kan tänkas innebära för KMK och för skattebetalarna. Jag hoppas här kunna svara på några frågor samt reda ut några missförstånd.

Bakgrund och beslut
I mars 2015 sade fastighetsägaren upp det befintliga hyresavtalet för fastigheten på Slottsbacken 6. Avtalet sades upp för villkorsändring och fastighetsägarens uttalade mål var att marknadsanpassa hyran. Det var alltså inte KMK som sade upp avtalet. För att utreda konsekvenser av den aviserade höjda hyran beslutades att teckna ett treårigt hyreskontrakt. Lokalkostnaderna slukar efter höjningen nästan hälften av KMK:s årliga anslag. Fastighetsägaren – som vi har ett mycket gott samarbete med – är en kommersiell, vinstdrivande aktör. Beslutet att lämna lokalerna på Slottsbacken togs i oktober 2016. Det föregicks av diskussioner, information till facken och genomgång av olika kalkyler.

Sponsorer och investeringar
När museet flyttade till Slottsbacken på 1990-talet lyckades man etablera ett antal generösa sponsorsamarbeten. En del av bidragen var avsedda för investeringar och andra för att klara den dagliga driften under de första åren. Riksbanken stod för de största enskilda bidragen, 20 miljoner kronor 1991 och sedan ett tillskott på 10 miljoner kronor 1998, då KMK bad om ytterligare bidrag eftersom uppbyggnaden av museet överskridit budgeten.

I förslaget till beslut, som lämnades till riksbanksfullmäktige (Förslag PM 1998-03-24), där Riksbanken motiverar sina överväganden att ytterligare bidra till KMK:s uppbyggnad, kan man bland annat läsa att: ”... På kostnadssidan görs bedömningen att alla ansträngningar bör vidtas för att minska lokalkostnaderna”.  I förslaget påpekas också att: ”... i den presenterade budgeten finns inget utrymme för nya investeringar i t ex utställningar, vilket torde vara nödvändigt för att upprätthålla och öka museets attraktionskraft”.

Det var alltså väl känt redan vid start att det skulle bli svårt att finansiera driften av museet på Slottsbacken. Bland annat gick Sparbanken in med 5 miljoner kronor att användas för driften i tre år. Likaså stöttade Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond driften i tre år med ett bidrag på 2 miljoner kronor. Investeringarna som gjordes var av hög kvalité, inredning och material valdes med omsorg. Duktiga medarbetare har förvaltat miljöerna väl. Tack vare detta har utställningarna och de tekniska installationerna i stort sett hållit så pass länge som fram till i dag.

Nu efter mer än tjugo års drift behöver nya investeringar göras – säkerhetsinstallationer, klimatanläggning, utställningar, belysning och mycket annat måste bytas ut. Det är oundvikligt och precis som författarna till uppropet skriver kan vi inte återigen förvänta oss samma stora ekonomiska bidrag utifrån, som vid museets öppnande. Vi behöver alltså göra stora kostsamma investeringar, nu när vi dessutom ska klara den höjda hyran. Det är en kalkyl som inte går ihop.

Ett av våra huvuduppdrag är att förvalta samlingarna för kommande generationer. Om inte klimatanläggning, utställningar och teknikinstallationer åtgärdas, uppfyller vi inte vårt uppdrag gentemot skattebetalarna. Författarna till debattartikeln föreslår att en sänkning av kostnaderna kan göras genom att minska lokalytan på Slottsbacken. Det förslaget har vi själva diskuterat inför hyresförhandlingarna. Vi gjorde dock den bedömningen att det inte skulle innebära någon större ekonomisk lättnad genom att avstå från översta våningsplanet. Det skulle i stället medföra stora, kostsamma förändringar på övriga våningsplan för att upplåta ny plats för till exempel fotoateljé, konserveringsateljé och förrådsytor.

Planer och budget
Det finns självklart både planer och budget för KMK:s flytt till SHM. Det senaste beslutet som togs gäller lokaler för KMK:s publika arbete. I samma lokaler som SHM på Narvavägen kommer KMK att få utmärkta, lättillgängliga utställningslokaler i direkt anslutning till entré och restaurang. I beslutet om de publika ytorna (dnr 110-2017-68) står också att vid alla stora utställningsprojekt som planeras, både i SHM:s och KMK:s regi, ska alla myndighetens samlingsområden beaktas. De numismatiska samlingarna kommer alltså att kunna presenteras i både KMK:s nya, egna utställningar men också i gemensamma utställningar med SHM.

Lösningen att samlokaliseras med SHM ser vi som en möjlighet för framtiden att nå en större publik för vår viktiga verksamhet. Planerna för de nya säkerhetsvalven kommer inte att presenteras för andra än för de personer som ska arbeta med samlingarna. Det har helt och hållet med föremålens säkerhet att göra. Våra sedlar, mynt och medaljer och andra numismatiska föremål kommer att förvaras i valv med samma tillgänglighet för antikvarier och forskare som i dag.

Arbetslokalerna för samtliga medarbetare som får sin arbetsplats på Narvavägen ska renoveras och byggas om med start i år. Hyreskostnaden för KMK när alla ombyggnationer på Narvavägen är klara blir väsentligt lägre än i dag på Slottsbacken. En uppskattning är att de lokalrelaterade kostnaderna kommer att motsvara ungefär 25–30% av dagens kostnader.

Slutligen: Det är av hänsyn till vår verksamhet och med respekt för skattebetalarnas pengar som KMK flyttar. Det är inte försvarbart att verka i en så dyr, kommersiell lokal att vi inte kan utveckla verksamheten eller uppfylla vårt uppdrag. Vi flyttar från Slottsbacken för att frigöra resurser från fasta kostnader till att stärka och utveckla verksamheten.

Eva Ramberg, museichef Kungl. Myntkabinettet