Medeltida skatter - från ca 1060 till 1520

Medeltiden benämner vi tiden mellan vårt rikes kristnande och Stockholms blodbad, femhundra år som formade folk och land. Övergången från hedendom till kristendom banade väg för ny kultur och penningekonomi. Men pest och oro förmörkade tillvaron.
Under medeltiden utgavs i vårt land endast mynt av silver, penningar. Först under 1300-talet kommer en högre valör, örtugen. Men i andra länder präglades också guldmynt. De användes som internationella betalningsmedel. Därför hittas då och då också medeltida guldskatter i Sverige.

Syftet med att gömma mynt och andra föremål var förstås att spara och skydda dem från plundrare, särskilt under orostider. Men det senare kan också vara anledningen till att de inte hämtades upp av sina ägare igen. Krig, uppror och pest förorsakar flykt och död. Skatterna berättar om medeltidens ekonomi.

Vid rivning av äldre kyrkor har skatter hittats inmurade i korväggar, stenaltare, kyrkogårdsmurar. Troligen var detta ett offer till kyrkan eller ett sätt att genom silvret skydda den kyrkliga byggnaden.
I Kungl. Myntkabinettets utställning Myntskatternas magi visas den medeltida silverskatt som framkom vid rivning av Öggestorps kyrkas korvägg år 1882.

Också i kyrkornas golv kan man hitta mängder av mynt, spridda i det gamla jordgolvet, tappade av frusna fingrar eller offrade till en högre makt.

Våra gamla offerkällor fylldes med mynt och andra mindre föremål. Men på grund av att källorna ofta vittjades under reformationen på 1500-talet hittar man idag mest mynt från 1600-1800-talen i dem.