1915 års riksdagsbeslut

1915 års riksdagsbeslut lade grunden för det kooperativa banksystemet och skapade nya möjligheter för jordbrukets utveckling framför allt genom ett kreditsystem anpassat till det mindre jordbruket behov. Det nya banksystemet, som inte fick använda ordet bank före år 1974, grundades på principen "en medlem - en röst" men utlåningsverksamheten var starkt begränsad.

Transaktionerna baserades på odlad areal och medlemmarna var delvis ansvariga för bankverksamhetens resultat. Detta kombinerat med första världskriget och de ekonomiska kriserna i början av 1920- och 1930- talen hindrade en mer gynnsam utveckling av jordbrukskassorna.

En kooperativ bank

De kooperativa idéerna låg i tiden. Jordbrukskassan var nära knuten till övrig bondekooperation. Mejeri-, slakteri- och lantmannaföreningar stärkte böndernas position vid inköp och försäljning av jordbruksprodukter.

En mans röst

Bakgrunden till en lantbrukssamverkan finns redan på 1700-talet med de så kallade sockenmagasinen, ett slags ekonomisk förening under parollen "en för alla - alla för en".

Som medlem i jordbrukskassan fick man rösträtt och kunde påverka val av styrelse. Medlemmarna var i huvudsak jordbrukare och andra som stod jordbruket nära. Medlemskap var en förutsättning för att få låna pengar.

Liksom sparbankerna hade jordbrukskassorna sina rötter i lokalförankrade folkrörelser uppbyggda efter demokratiska principer, med avsikt att skapa hjälp till självhjälp.