Jordbrukskasserörelsen växer

Jordbrukskassorna och Sparbankerna uppvisade tydliga gemensamma drag. Båda har sina rötter i lokalförankrade folkrörelser uppbyggda efter demokratiska principer och med avsikt att skapa hjälp till självhjälp åt stora delar av den svenska befolkningen.

Jordbrukskassorna och sparbankerna drabbades inte lika hårt som affärsbankerna under den ekonomiska krisen i början på 1930-talet. Tvärt om växte jordbrukskasserörelsen lavinartat.

Kassorna

Samtidigt som jordbrukskassorna etablerades skapades de regionala centralkassorna som skulle framträda som de egentliga bankerna inom sektorn. Redan år 1916 bildades centralkassorna i Mälarprovinserna, Kristianstads län och Malmöhus län. Jordbrukskassornas antal ökade från 71 år 1916 till 771 år 1935 och 789 år 1936. 1930-talet blev en viktig period för rörelsen.
Under 1940-talet förbättrades centralkassornas inlåningsrätt och 1943 blev det första år i rörelsens historia då inlåningen översteg utlåningen.

I takt med expansionen av lokala jordbrukskassor etablerades de centrala och år 1940 fanns det 10 centralkassor. År 1960 fanns i Sverige 12 centralkassor och 572 lokala jordbrukskassor.

Nästa viktiga tillväxtperiod skulle inträffa vid slutet av 1960-talet dels pga strukturomvandlingen inom jordbruket, dels som en följd av den nya bankregleringen 1968 som likställde alla kreditinstituten.

Vid fusionsbeslutet år 1990 fanns fortfarande 373 lokala föreningsbanker enligt den nya benämningen.