Bakgrunden

I äldre tid var sparsamhet en nödvändighet. Ville man förbättra sina materiella villkor, lägga undan för kommande dagar, bilda familj etc var man tvungen att spara.

Denna insikt var allmän, vilket framgår av bibeltexter och postillor, ordspråk och talesätt, tänkespråk och förmaningar.

Under 1700-talet fördes en mycket livlig ekonomisk diskussion och modevetenskapen framför alla var nationalekonomi. En tanke var att samhällets utveckling och välfärd gynnades av laster och lyx, eftersom detta skapade behov och nya tillfällen till arbetsförtjänst. Anders Johan von Höpken höll ett mycket berömt tal inför Vetenskapsakademin om detta - talet om "Yppighets nytta".

En modevetenskap

Vid mitten av 1700-talet började mer förnuftiga och realistiska tankegångar att vinna mark.

Lars Salvius(1706-1773) gav ut en veckotidskrift, "Tanckar öfwer den swenska oeconomien"; Anders Chydenius (1729-1803) propagerad för de lägre klassernas frigörelse och ekonomiska förbättring; Johan Fischerström (1735-1796) diskuterade i sin skrift "Påminnelser vid Sveriges allmänna och enskilda hushållning" vårt lands möjligheter att bli självförsörjande.

Dessa tänkares skrifter lästes av de första stiftarna av sparbanker. Idéerna hade slagit rot.