Sparande

Det viktigaste innehållet i sparpropagandan var att få så många som möjligt att börja spara regelbundet - att göra sparandet till en god vana.

Men det räckte inte med propaganda eller marknadsföring. Det behövdes också produkter, dvs olika slag av så kallade organiserade sparformer.

Skolsparandet var en sådan - hemsparbösserörelsen en annan. Sin största betydelse fick det organiserade sparandet i sparklubbsverksamheten, som med tiden fick en stor omfattning men som upphörde i samband med att lönerna började betalas via bank.

Tidskriften "Lyckoslanten" utkom med sitt första nummer 1926. Sedan dess har den delats ut till skolbarn i årskurs 3-6 i hela Sverige, fyra gånger om året.

Sedan löneutbetalning genom bank blev allmän förändrades sättet att spara och genom utvecklingen av datatekniken kunde överföringar mellan konton ske. I dag bildar lönekontot basen för alla slags banktransaktioner. Genom automatiska överföringar till sparkonton sker sparandet på ett enkelt och bekvämt sätt.

Sparbankskiosken i Falun och andra åtgärder

En sparfrämjande föregångsman var kamrer Vilhelm Norelius i Kopparbergs läns sparbank, som 1909 öppnade en sparbankskiosk vid en industri i Falun, och som med början 1904 utgav skrifter som propagerade för sparande och god hushållning.

Skolsparandet

Den första organiserade sparformen för att stimulera till ett regelbundet sparande var skolsparandet. Stockholms stad sparbank började med skolsparande 1869, Norrköpings sparbank 1871, Sparbanken i Vänersborg 1872.