Riksbanken trycker hemliga sedlar I

För en tid sedan påträffades i ett valv på Riksbanken dittills okända svenska sedlar, så kallade beredskapssedlar. Dessa sedlar tillverkades i mitten av 1900-talet under stort hemlighetsmakeri.

Det var en orolig tid i Europa före och efter andra världskriget. I Sverige föranledde detta att Riksbanken tryckte sedlar som troligen skulle användas vid en eventuell ockupation. Sedlarna tillverkades under stor hemlighet och det är idag osäkert om den dåvarande regeringen hade vetskap om sedlarnas existens.

Sedlarna trycktes i London 1951 men det finns belägg för att beredskapssedlar trycktes redan före kriget. Man har påträffat dagböcker skrivna av dåvarande chefen för Jönköpings tryckeri, Einar Lagrelius. Dessa journaler innehåller information om sedeltillverkning och framställning av icke tidigare skådade sedlar.

Dagböckerna saknar dock information om varför sedlarna trycktes och hur de skulle användas. Idag spekuleras det i om sedlarna skulle fungera som betalningsmedel i en legal internationell handel under ockupation eller om de skulle finansiera en eventuell motståndsrörelse i händelse av att Sverige hamnade under främmande makt.

Det är osäkert hur många sedlar som trycktes och hur många som finns kvar idag. Säkert är dock att sedlarna lyckligtvis aldrig kom att användas. Samlingen som skänktes av Riksbanken till Kungliga Myntkabinettet är troligtvis den enda än idag existerande.

 

Kalejdoskåpet avslutat.

Mindre utställning AVSLUTAD 23 april 2012