Julkalejdoskåp

Kalejdoskåpet i entrén visar några julstämda luckor

JULGRANEN

Redan i medeltidens sydvästra Tyskland och Schweiz pyntade man granar med äpplen, godsaker och presenter. Den första svenska klädda julgranen lär ha ståttpå Stora Sundby slott i Södermanland julen 1741.

Den var klädd med saffranskringlor, äpplen och levande ljus. Under 1800-talet blev det vanligare med julgran i borgerliga hem och vid slutet av århundradet hade julgranen hittat hem hos de flesta.

 

JULTOMTEN

Jultomtens föregångare var St Nikolaus, julbocken och gårdstomten. Den lille grå gårdstomten var ett övernaturligt väsen som var särskilt aktivt på julnatten. Tomten skulle behandlas väl annars kunde han ställa till besvär för gårdsägaren.

Namnet jultomte kom först vid mitten av 1800-talet och vår svenska jultomte har fått sitt utseende främst av Jenny Nyström, när hon illustrerade Viktor Rydbergs berättelse Lille Viggs äventyr på julafton 1871.

 

JULGLÖGG

Namnet Glögg kan spåras tillbaka till 1800-talets början och kommer antagligen av det tyska Glühwein – ett kryddat och uppvärmt vin.

Seden att dricka kryddat vin är mycket gammal. För att glödga vinet hällde man en blandning av vin och sprit över en stor bit toppsocker som låg på ett galler över en gryta. I grytan låg kryddorna. Därefter tändes sockret på och smalt ned i vätskan.

 

Här visas en sparbössa i keramik utformad som en tomte som hoppar över flugsvamp. 

HC Andersens berättelse om Flickan med svavelstickorna skildrar de mindre lyckligt lottades jul. Här visas en medalj utförd av Harald Salomon. 

Även grisen hör julen till. Här visas fyra stycken små spargrisar, traditionellt mönstrade i keramik. 

Julen är en tid av medkänsla. Insamlingarna Håll grytan kokande och Svenska Dagbladets julfemma har givit möjlighet att dela med sig av julen. Här visas en sparbössa i form av kopparkittel samt en julfemma. 

Många har som tradition att baka pepparkakshus till julen. Pepparkakshuset här kommer från sagan om Hans och Greta. Sparbössa av plast.