”När bubblorna sprack”- om ekonomiska kriser under 1900-talet

En utställning om fyra ekonomiska och finansiella kriser som påverkade världen och Sverige under förra århundradet.

Utställningen avslutad hösten 2010

I en ny miniutställning berättas om fyra ekonomiska och finansiella kriser som under förra århundradet påverkade världen och Sverige. Kriserna hade olika orsaker. Det handlade om världskrig, spekulation, tillgång på råvaror och nya strukturer inom industrin.

Den första kris som redovisas följde efter världskrigets slut 1918. I många av de krigförande länderna rådde en ekonomisk obalans och de urholkade ekonomierna skapade en allt snabbare inflation. Tyskland drabbades värst men även Österrike, Ungern, Polen och Ryssland påverkades liksom Sverige.

Hösten 1929 gick botten ur på börsen i New York. Från att ha nått rekordnivåer rasade kurserna och på ett par månader hade 100 miljarder dollar försvunnit. Paniken spreds över världen och även Sverige drabbades av ekonomisk depression och arbetslöshet. Situationen förvärrades i mars 1932 när den svenske ”tändstickskungen” Ivar Kreugers affärer gick överstyr.

På 1970-talet utsattes svensk ekonomi av andra prövningar. Oljekrisen 1973 medförde att priset på råolja plötsligt steg och i Sverige infördes ransoneringar. Oljekrisen drabbade även svensk varvsindustri när efterfrågan på svenskbyggda oljetankers drastiskt minskade. En annan strukturell förändring skedde inom svensk textilindustri som inte kunde stå emot konkurrensen från utlandet vilket resulterade i omfattande nedläggningar.

Efter en ohämmad kreditgivning till finans- och fastighetsbolag gick fastighetsmarknaden över styr i början av 1990-talet. Bankernas kreditförluster åren 1990-93 uppgick till 258 miljarder kronor i dagens penningvärd. Internationella valutaspekulationer medförde också att den fasta svenska växelkursen havererade 1992 och kostade svenska staten 720 miljarder kronor i dagens penningvärde.

Nobelpriset:

När Steinbeck cashade in

Kungl. Myntkabinettet kan nu visa några av de checker som namnkunniga litteraturpristagare löste in på Handelsbanken i Stockholm på 1950- och 1960-talen. Pristagarna kvitterade med sina namnteckningar på checkens baksida. I dag finns en serie av dessa checker på museet.

Ett diagram visar värdeutvecklingen av Nobelpriset under 1900-talet i relation till dagens penningvärde. Där framgår att prissumman har varierat kraftigt under årens lopp, allt från dryga två miljoner till dagens nivå runt tio miljoner kronor.

I en monter – som står i anslutning till miniutställningen ”När bubblorna sprack” – återfinns tre pristagare: svensken Pär Lagerkvist (1951), fransmannen Albert Camus (1957) och amerikanen John Steinbeck (1962).