Nord och Syd

Det amerikanska inbördeskriget 1861-1865

Under 1800-talet ökades USA:s territorium avsevärt, nativiteten var hög och invandringen massiv. Under 1850-talet ökade befolkningen från 23 till 31 miljoner.

Marknadsekonomi och infrastrukturen utvecklades snabbt i det industriella Nord under det att produktionen av bomull, tobak och socker dominerade i det agrara södra delen.

Motsättningarna mellan Syd- och Nordstaterna kulminerade sedan det slavfientliga republikanska partiets kandidat Abraham Lincoln segrat i 1860 års presidentval. Sydstaterna svarade med att utträda ur unionen och bilda Amerikas konfedererade stater.

 

Kriget

Generalerna Robert E Lee och Ulysses Grant blev överbefälhavare i respektive Sydstaternas och Nordstaternas arméer. 

3 miljoner soldater deltog, varav 630 000 stupade. Detta är den blodigaste konflikten i Amerikas historia. Kriget ses som det första moderna kriget med krigföring även mot civila. Med modern teknik framställdes vapen och krigsfartyg.

 

Slavfrågan

Anti-slavrörelsen svepte över landet på 1830-talet. Genom Harriet Beecher Stowes bok Onkel Toms stuga, publicerad 1852, blev slavarnas situation synlig för allmänheten. Under inbördeskriget blev slavarnas frigörelse en dominerande frågan.

Det industrialiserade Nord ville frigöra slavarna. Syd baserade sin råvaruproduktion bland annat på slavarna. Att avskaffa slaveriet skulle leda till stora ekonomiska problem, inte enbart för Syd utan också för hela unionen.

  

Krigets slut

Kapitulationen av Sydstaternas armé undertecknades av general Lee i Appomattox i Virginia den 9 april 1865.

De viktigaste resultaten av kriget var att slaveriet upphörde och att unionen bevaras. Krigsförlusten och slaveriets avskaffande innebar ett ekonomiskt och kulturellt bakslag för sydstaterna. 

Slavarna blev fria men det dröjde länge innan de fick medborgerliga och demokratiska rättigheter.

Sparbössa från Creedmore Bank 1875