| Ca 1572 |
Johan III:s kanslist Rasmus Ludvigsson samlar in gamla svenska mynt som ett led i tvisten med Danmark om rätten att i riksvapnet föra tre kronor. |
| 1599 |
Ett stort antal medeltidmynt hittas i Tystberga socken i Södermanland. Allt tillförs den kungliga samlingen. |
| 1630 |
Gustav II Adolf överlämnar gamla mynt till samlingen. |
| Ca 1650 |
Drottning Kristina erhåller stora mynt- och medaljgåvor av kusinen Karl Gustav (Karl X Gustav) - allt erövrat under trettioåriga kriget. |
| 1654 |
Drottning Kristina lämnar Sverige och tar bl.a. med sig myntsamlingen. |
| 1666 |
Antikvitetskollegiet inrättas i Uppsala - Gustavianum - och får bl.a. i uppgift att samla in fornsaker. |
| 1693 |
Karl XI återköper mynt som drottning Kristina pantsatt i Amsterdam. |
| 1690-talet |
Elias Brenner och Nils Keder, numismatiskt skolade tjänstemän vid Antikvitetsarkivet, vilket 1692 ersätter Antikvitetskollegiet. Slottsbranden 1697. Samlingarna räddas till Helgeandsholmen. |
| 1731 |
Greve Jacob Cronstedts romerska myntsamling köps för 48 000 daler km. |
| 1744 |
Magnus von Bromells stora svenska myntsamling köps av staten 1734 och föräras drottning Ulrika Eleonora. Efter hennes död överförs den till Kungl. Myntkabinettet. |
| 1746 |
Kronprinsessan Lovisa Ulrika köper Carl Gustav Tessins stora mynt- och medaljsamling för 135 370 daler km. |
| 1751-1777 |
Kanslirådet Carl Reinhold Berch är chef för Kungl. Myntkabinettet och blir viktig för forskningen inom ämnet numismatik. |
| 1762 |
Drottning Lovisa Ulrika tvingas överlämna sina samlingar till staten som kompensation för de summor som staten måste betala i samband med drottningens stora skulder till fodringsägare. |
| 1769 |
Samlingarna överförs till det nybyggda Stockholms slott. |
| 1786 |
Vitterhetsakademien inrättas och blir huvudman för samlingen. |
| 1793-1816 |
Samlingarna läggs under konstmuseet, Kongl. Museum. Från 1816 åter till Vitterhetsakademien. |
| 1832-1879 |
Bror Emil Hildebrand knuten till Kungl. Myntkabinettet. |
| 1844-1845 |
Kungl. Myntkabinettet flyttar från Stockholms slott till Ridderstolpska huset vid Skeppsbron. Utställning som är öppen för allmänheten invigs. |
| 1857 |
Diplomaten Gustaf Lorichs samling av kelt-iberiska mynt inköps. |
| 1863 |
Den stora De Geerska myntsamlingen doneras av Charlotte von Platen. |
| 1865 |
Samlingarna flyttas till den nyuppförda nationalmuseibyggnaden. |
| 1879-1907 |
Hans Hildebrand är riksantikvarie och chef för Kungl. Myntkabinettet. Utställningarna revideras. |
| 1930-talet |
Bengt Thordeman och Nils Ludvig Rasmusson knyts till Kungl. Myntkabinettet. |
| 1938-1948 |
Kungl. Myntkabinettet och Statens Historiska Museum flyttar till nya lokaler vid Narvavägen-Storgatan på Östermalm. Nya utställningar invigs. |
| 1948 |
Start för projektet CNS, Corpus Nummorum Saeculorum, dvs internationell publicering av de vikingatida myntskatterna. |
| 1959 |
Besittningsmyntsalen färdig. |
| 1970 |
En permanent utställning om "Världens mynt" invigs. |
| 1971-79 |
Brita Malmer chef för Kungl. Myntkabinettet. |
| 1974 |
Svenska Handelsbankens "Bankmuseum" införlivas med Kungl. Myntkabinettet. |
| 1975 |
Kungl. Myntkabinettet blir ett självständigt museum inom organisationen Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. |
| 1979-1983 |
Ulla Westermark chef för Kungl. Myntkabinettet. |
| 1981 |
Projektet Landskapsinventeringen startar. Svenska myntfynd publiceras landskapsvis. |
| 1983-1992 |
Lars O. Lagerqvist chef för Kungl. Myntkabinettet. |
| 1985 |
Kungl. Myntkabinettet inleder ett samarbete med Sveriges sparbanker för att tillsammans skapa ett "ekonomiskt museum" - det första i sitt slag i Europa. |
| 1993-1998 |
Henrik Klackenberg chef för Kungl. Myntkabinettet. |
| 1996 |
Museet flyttar till nya lokaler vid Slottsbacken 6 i Gamla stan. |
| 1997 |
den 11 juni invigs utställningarna av Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf. |
| 1998 |
Kungl. Myntkabinettet del av myndigheten Statens historiska museer. |
| 1999- |
Ian Wiséhn chef för Kungl. Myntkabinettet. |